Nytt projekt: Barriärer och säkerhetsfunktioner -
- kompletterande metodik för riskhantering

Uppdaterad 1999-11-14

IRS har fått ett anslag från Rådet för arbetslivsforskning för ett projekt som startar 1999 och ska avslutas 2001.

Syften med projektet
Ett syfte med projektet är att studera hur arbetssätt grundade på "barriärer" och "säkerhetsfunktioner" kan vara användbara inom arbetsmiljön. Det innebär bland annat en överföring och värdering av erfarenheter och teorier från branscher där säkerheten har hög prioritet, särskilt kärnkraftsområdet.

För detta behövs en generalisering av teorier och modeller för barriärer och säkerhetsfunktioner. Ett syfte är att utröna inom vilka problemområden i arbetsmiljö och riskhantering dessa modeller och angreppssätt skulle kunna användas för att förbättra och strukturera aktiviteter och utrustning.

Ett annat syfte är att skaffa erfarenheter från ett par tillämpningsområden. Det kan gälla olika branscher, arbetsplatser med olika typer av risker etc. En viktig aspekt är att se om dessa angreppssätt kan användas för att uppskatta effektiviteten i arbetsmiljöarbetet, märkning av maskiner etc..

Ett tredje syfte är att ta fram en systematik för beskrivning av säkerhetsfunktioner och barriärer. Genom att jämföra, och analysera sådana ökas förståelsen för vad som karakteriserar en bra säkerhetsfunktion. Exempel på viktiga karakteristika är effektivitet, verifierbarhet och reliabilitet.

Bakgrund
Tankegångarna i projektet bygger vidare på den förstudie som gjorts åt Statens kärnkraftsinspektion. Erfarenheterna från studien borde kunna användas även på vanliga arbetsplatser. Stora resurser läggs på hantering av arbetsmiljön och dess risker. Mycket av arbetssättet är problemorienterat och inriktat mot att hantera risker som identifierats, ofta genom att en olycka inträffat - ett sorts reaktivt arbetssätt.

Det finns olika tekniska och organisatoriska åtgärder för att lösa ett problem eller för att reducera en risk. Ibland finns utprövade och fungerande lösningar för "standardiserade"situationer, exempelvis för pressar. I andra fall är det betydligt svårare. Resultaten och kvaliteten på arbetet varierar starkt mellan olika arbetsplatser. Vi vet inte hur vanligt det är med olämpliga tekniska eller organisatoriska funktioner. Det är en förhållandevis liten efterfrågan på att säkra och bra arbetsförhållanden ska kunna demonstreras eller verifieras.

Man kan jämföra med yttre miljöområdet. Där blir det allt vanligare att en producent måste visa att produkten eller produktionen är "miljövänlig", genom att kunderna tycker det är viktigt. Det gäller då för producenten att kunna demonstrera detta. Genom sådana krav har det vuxit fram en flora av märkningar kopplade till produkter, och certifieringar (ISO 14 000 och EMAS) som är kopplade till produktion och miljöledningssystem. Det finns därför skäl att i projektet jämföra arbetssätt och demonstrerbarhet mellan områdena yttre miljö och arbetsmiljö.

När det gäller maskiner finns det krav på CE-märkning, vilken ska visa att maskinen bland annat uppfyller maskindirektivet. Ibland kan detta fungera väl, så att bra säkerhetstekniska lösningar väljs, men likaså här kommer en del att mindre bra lösningar att finnas. Det finns indikationer på att detta kan vara ett tämligen stort problem.

Inom kärnkraftindustri och en del andra teknikområden ställs det höga krav på säkerhet, och ofta också på att denna ska kunna verifieras. Det finns inom dessa områden också ett generellt sett mer utvecklat säkerhetstänkande. Det gör att säkerheten beskrivs mer direkt, och man använder begrepp som exempelvis "barriärer" och "säkerhetsfunktioner".

Några utgångspunkter
En utgångspunkt för projektet är att lära från mer avancerade områden, särskilt kärnkraftsektorn. Där och inom vissa tillämpningsområden används begrepp som "barriär", "säkerhetsfunktion", "skydd" etc. Beroende på tillämpningen kan innebörden dock vara olika även om en och samma term används.

Säkerhetsanordningar, t.ex. maskinskydd, och olika slag av metoder och analyser för säkerhetsarbete finns sedan lång tid inom arbetsmiljöområdet. Det finns ett ganska tydligt barriärtänkande, som ibland även är strategiskt inriktat, t.ex. i energimodellen och i EUs maskindirektiv.

I denna beskrivning används begreppet säkerhetsfunktion (SF), som en generellt beskrivande term och har därmed en bred betydelse. En provisorisk definition är:

En säkerhetsfunktion är en teknisk eller organisatorisk funktion med syfte att minska sannolikhet och/eller konsekvens förknippad med en viss risk.

Det finns många skillnader, men också ofta ett antal mer eller mindre gemensamma karakteristika för olika SF. Genom att jämföra, beskriva och analysera olika SF bör man kunna öka förståelsen för vad som karakteriserar en bra SF. Exempel på viktiga karakteristika är:

En väsentlig frågeställning är hur man kombinerar olika SF, och vilken grad av total säkerhet som uppnås. Det finns känd och etablerad metodik som kan bli väsentlig i en sådan analys, exempelvis fel- och händelseträd, liksom matematiska arbetssätt från tillförlitlighetstekniken.

Läget i projektet
Studien innehåller en omfattande teoretisk del. Det ingår också praktiska fallstudier. Den första typen har en inriktning på utredning av olycksfall eller tillbud. Den andra är orienterad mot att analysera en arbetsplats eller maskin. Vid båda typerna är avsikten att pröva modellen och dess användbarhet, att få en uppfattning hur väl den kan användas som metod för "säkerhetsanalys", och bidra till katalogen över säkerhetsfunktioner.

En första summering av litteraturstudien är publicerad på svenska, vilken bygger vidare ett anknytande projekt stött av Statens kärnkraftinspektion. Det finns också korta publikationer på engelska.

IRS hemsida Till toppen av sidan Till projektlista